Det är varje valår en känsla av "ut med idioterna" och majoriteten går därför som en jojo mellan de två partierna. Problemet är förstås att när "idioterna" åker ut så kommer de in lika stora "idioter" från det andra partiet.
Otåligheten och okunnigheten är stor hos den amerikanska väljarkåren. Vi har idag ett Demokratiskt parti som inte vågar stå för vad de tror på och ett Republikanskt parti som tagits över av tokstollar. I valet mellan fegis och knäppgök väljer många den senare.
Sedan flera decennier har vi en mycket underlig situation i amerikansk politik. Republikanerna företräder på ett ganska tydligt sätt de rika, men lyckas ändå få vanligt folks röster. Demokraterna företräder vanligt folk, men vågar inte säga detta högt.
Den amerikanske väljaren verkar bli dummare och dummare för varje år.
