Barack Blair

Det verkar mer och mer troligt att Barack Obama är en ny Tony Blair, dvs en person som verkar smart men ändå gör helt fel; en vältalig person som säger alla rätta saker, men i praktiken fattar fel beslut och förstör för alla.

Tony Blairs enorma misstag vad gäller Irak är det man minns om honom. Han förstärker detta dåliga rykte genom att totalt förneka verkligheten och envist fortsätta att påstå att invasionen av Irak var smart. Han tycker t o m att invasionen och ockupationen hade varit korrekt även om man visste till 100% att Saddam Hussein inte hade några massförstörelsevapen. Det är alltså pinsamt uppenbart för alla att det är något allvarligt fel på Tony Blair. Min gissning är hans religiösa fantasier.

Barack Obama gör nu misstag efter misstag. Han eskalerar kriget i Afghanistan, ett krig som han omöjligen kan vinna och som inte hjälper vare sig USA eller övriga världen. Han tvingar igenom en extremt dålig sjukförsäkringsreform. Han ger pengar till de giriga bankmännen som förstört för miljontals amerikaner och drev landet till branten av konkurs. Barack Obama har hittills visat sig vara en enorm besvikelse.

Det Obama gör är extremt dåligt. De republikanerna står för är tusentals gånger värre, varför många ändå är någorlunda nöjda. Men man kan inte, som Obama gör, leda från mitten. Hans progressiva bas kommer att svika honom och tokhögern får större och större inflytande. I kongressvalet 2010 kommer demokraterna att förlora stort, om Obama inte ändrar taktik.

Dålig reform

Det förslag till sjukförsäkringsreform som nu debatteras i senaten i USA, är inte mycket att hänga i julgranen.

Lagförslaget innehåller "mandat", dvs ett tvång för amerikaner att skaffa sjukförsäkring. Förslaget innehåller dock ingen offentlig försäkringskassa, så i praktiken är dessa mandat en lag som tvingar folk att köpa privat sjukförsäkring. En gudagåva till de giriga försäkringsbolagen! Miljontals nya kunder de kan få premier från och sedan vägra att betala sjukvård för...

Det är svårt att tolka det nuvarande förslaget som annat än ett totalt fiasko. Obama har inte kämpat speciellt hårt för att få igenom något som hotar de privata försäkringsbolagens enorma vinster. Åter igen arbetar den amerikanska administrationen för de rika och de stora bolagen, inte för den vanlige medborgaren.

Sista ordet är inte sagt ännu, men det är svårt att se ett lyckligt slut på denna saga.

Obamas krig

Obama hade chansen att sätta punkt för president Bush's tanklösa krigspolitik. Istället utökar han kriget i Afghanistan. Med tanke på att Afghanistan inte utgör något som helst hot mot USA eller någon annan stat, är detta minst sagt vansinnigt.

Obama vet bättre, men gör ändå fel. Kanske känner han sig tvingad att spela tuff. Vi ser inom andra områden hur han försöker blidka tokhögern. Resultatet av Obamas agerande är i alla händelser att kriget i Afghanistan nu är Obamas krig.

Efter tre månaders funderande tycker man att Obama borde kommit fram till ett klokare beslut. Uppenbarligen förstår inte Obama att talibanerna är afghaner. Återigen klampar USA rakt in i ett inbördeskrig utan att förstå någonting.

Det lösa terroristnätverket al Qaeda, det lilla som är kvar, finns som bekant i Pakistan, inte Afghanistan. Obama borde veta detta.

En maximalt positiv tolkning av Obamas beslut är om USA gör en kortvarig kraftsatsning på modernisering av Afghanistan (allt från vägar till statsapparat) och sedan drar därifrån. Jag ser det dock som ytterst osannolikt att en sådan strategi skulle lyckas. När trupperna försvinner dröjer det troligen inte länge innan talibanerna tar makten igen.

Det enda som är fullständigt klart är att kriget i Afghanistan nu är Obamas krig.

Katastrofen Obama

Vad har Obama gjort hittills? Ingenting positivt vad jag kan se. Han delar ut pengar till feta bankirer som förstört världsekonomin, han gör eftergifter till galna republikaner som tackar honom genom att kalla honom nazist, han struntar i miljön och skickar tiotusentals extra soldater att dö i ett inbördeskrig i Afghanistan.

Situationen är absurd. Obama är en mittenpolitiker som försöker blidka högern genom att föra en högerpolitik, vilket förstås är idiotiskt. Högern kallar honom socialist vad han än gör och vänstern kan med rätta börja kalla honom förrädare. Han har valt den absolut sämsta vägen man kan ta.

Allt prat i kampanjen om att hjälpa medelklassen och satsa på grön ekonomi och nya jobb, har visat sig vara skitsnack. Istället för att satsa pengar på nya jobbprojekt, har han gett folk skattesänkningar (som ingen tackar honom för och som inte ger några nya jobb) och räddat de sanslöst gnidiga finansgubbarna från att ta ansvar för sina handlingar.

Obama är en enorm besvikelse. McCain hade varit värre och Palin hade varit en total katastrof, men det gör inte Obamas misslyckande mindre.

Kapitalismens kris

Under 60- och 70-talen i Sverige var vänstervindarna starka. Att tjäna pengar var extremt fult, egenföretagande var suspekt, allt skulle skötas av staten (som av någon anledning betraktades som ständigt god).

Jag reagerade starkt mot detta och förespråkade en högervriden politik, där företagande och individualism uppmuntrades. Jag tyckte inte att det var fel att tjäna pengar.

Men under åren har jag sett vilka de är som tjänar pengar. Det är i många fall inte de som är speciellt duktiga, utan istället de som känner rätt folk eller uppträder på ett visst sätt (ofta underdånigt mot överheten, samtidigt som arrogant mot alla andra). Det är folk som struntar i sina medmänniskor och låtsas som om de är smartare än alla andra.

Under de senaste decenniet har vi sett hur chefer inom finansvärlden och stora företag tjänat miljoner, ibland miljarder, på sådant som egentligen inte tillför samhället någonting. De är i praktiken parasiter på resten av befolkningen.

Jag är inte förespråkare av socialism eller kommunism, men att en finanssnobb tjänar 100 eller 1000 gånger mer än en småföretagare är fundamentalt fel. Att en hög chef på ett företag kan tjäna miljoner och dessutom få miljoner i aktier eller optioner, medan arbetarna får nöja sig med mindre än en procent av detta, är fel.

I USA märks denna kris i kapitalismen tydligt. Här ser vi också kopplingen mellan staten och de stora företagen. När de överbetalda cheferna fullständigt förstör allt, räddas de av staten. Situationen är grotesk. Obama, som säger sig verka för förändring, stöttar ändå de rika och mäktiga och verkar strunta i den vanlige människan.

Jag har inte kommit på någon ny, fantastisk ideologi som skulle kunna råda bot på dessa orättvisor. Det enda jag ser som en lösning i dagsläget är att återinföra många av de regleringar vi hade tidigare och höja skatterna för de riktigt rika. Men i grunden är detta otillfredsställande och kan dessutom förstöra innovationskraften inom många områden.

Kapitalismen är i kris. Något är fel. Lösningen är än så länge oviss.

Sjukförsäkringsreform i USA

Det finns många problem i USA och i världen. Den största frågan just nu i amerikansk politik är reform av sjukvårdssystemet. Motståndet i kongressen är stort medan folket är positiva till reform. Fullständigt vansinniga överdrifter förs fram av publicitetssökande politiker. Totala osanningar sprids av nyhetsprogram.

Något som de flesta moderna samhällen ser som en självklarhet - att sjukvård är en skattefinansierad verksamhet tillgänglig för alla - är inte alls självklart i dagens USA. Folk dör pga att de saknar sjukförsäkring; folk dör när deras försäkringsbolag vägrar betala livsnödvändig medicin; folk får gå från hus och hem eftersom de måste betala dyra operationer ur egen kassa.

Obama har, till skillnad från Clinton i början av 1990-talet, låtit kongressen sätta ihop ett reformpaket. Detta paket är underligt nog väldigt nedtonat, som om de försöker blidka republikanerna. De lär dock inte få stöd från mer än högst en eller två republikaner. Varför man kompromissat utan att få något tillbaka är mycket underligt för en utomstående.

De reaktionära krafterna i USA är starka. Det är inte lätt att vara i Obamas kläder. Även fullt rimliga kompromissförslag besvaras med anklagelser om socialism och nazism.

Det man bör betänka är att även om det aktuella reformförslaget går igenom i USA, så är det fortfarande många, många miljoner som kommer att stå utan sjukförsäkring och de vinstdrivande försäkringsbolagen kan i mycket fortsätta sina moraliskt förkastliga affärsmetoder. Det blir betydligt bättre med de nya reglerna, men inte i närheten av de system vi har i västeuropa.

20 år av dumheter

Nyckelhålsmärkningen firar i år 20-års-jubileum. 20 år av ökad fetma och fler sjukdomar. 20 år av blindhet inför grundläggande fakta. 20 år av stöd till industrin på den enskilde medborgarens bekostnad.

Nyckelhålsmärkningen är en skandal. Men man kan vända den till en framgång: se nyckelhålet som ett varningsmärke! Köp aldrig någonsin en vara märkt med ett nyckelhål och din hälsa lär förbättras.

I stort sett allt som står på Livsmedelsverkets hemsida om nyckelhålsmärkningen och kostråd i allmänhet är helt fel. Gör tvärtom så blir det bra.

Inte mycket till reform

Förslaget till sjukförsäkringsreform som nu håller på att utformas i kongressen i USA, verkar vara ett ganska urvattnat förslag som inte förbättrar speciellt mycket för speciellt många. För mig verkar det vara ett förslag som inte glädjer någon: Obamas stödtrupper kommer att bli djupt besvikna på bristen på verklig reform, medan de högerextrema (i stort sett hela det Republikanska partiet numera) får vatten på sin kvarn.

Den extremt självgode och publicitetssökande senatorn Joe Liebermann hotar att sänka hela förslaget. Han är en f d Demokrat (numera oberoende) och f d vice-president-kandidat, som gått och blivit närmast tokig sedan elfte september. Han och högervridna demokrater (det finns ganska gott om sådana) kommer troligen att antingen sänka förslaget eller urvattna det ytterligare.

Det är ganska klart för utomstående observatörer att demokratin i USA inte fungerar längre. Senatorer och Representanter går de stora företagens ärenden, inte folkets. Ett extremt urvattnat förslag till reform kan därför sänkas, så länge det innehåller den minsta antydan till risk för minskad vinst för försäkringsbolagen.

Någon öppen debatt, som Obama lovade i valrörelsen, har inte skett. Vi har dels mygel i olika kongressutskott, dels absurda påstående om allt hemskt som kommer att ske om någon form av statlig inblandning i sjukvårdssystemet införs.

Kom ihåg: allt som debatteras i USA nu handlar endast om smärre förändringar av nuvarande system med privata sjukförsäkringar och privata sjukhus. Ingen pratar om en nationell sjukvårdsförsäkring eller något liknande skattefinansierat system, trots att en majoritet av befolkningen är för ett sådant.

Det är bedrövligt det som nu sker i USA. Och Obama har visat sig vara en genomsnittlig president och en stor besvikelse för alla progressiva krafter. Bättre än Bush, visst, men det säger inte så mycket...

Demokrati i USA

Det är sorgligt att se hur illa det står till med demokratin i USA. Trots överväldigande stöd för sjukförsäkringsreform från folket, är det mycket svårt att få igenom lagstiftning i kongressen. Detta beror i grunden på att kongressledamöterna känner större tryck från försäkringsbolagen än väljarna.

Ett samhälle där folket väljer representanter som skapar lagar och styr landet kallar vi för en demokrati. Vad är ett samhälle där de stora företagen styr vilka lagar som ska gälla och hur landet ska styras? Vanligtvis brukar vi kalla detta för en mild form av fascism.

I USA är en majoritet för ett statligt finansierat system (en försäkringskassa som betalas med skatter). Detta alternativ är inte ens med i diskussionen. Trots majoritetsstöd har denna variant eliminerats redan från början!

Det som nu diskuteras, en "public option", är ett statligt försäkringsbolag som ska fungera vid sidan om övriga bolag och finansieras med premier. Men det är endast de som idag är oförsäkrade som ska få möjlighet att teckna sin sjukförsäkring i detta bolag. Högerextremisternas kritik av "public option" som socialism är således fullständigt absurt. (Till högerextremisterna räknas idag, tyvärr, större delen av det Republikanska partiet.)

Bakom kulisserna är det förstås sjukförsäkringsbolagen som är livrädda för det allra minsta tänkbara hot mot sina enorma vinster och sjukligt höga chefslöner. USA är knappast en demokrati längre, eftersom folkets vilja spelar mindre roll än de stora bolagens vilja. Och jag ser inte att president Obama gör något åt detta.

Om vaccin och mjölk

Jag följer med viss oro debatten om influensavaccin. Doktor Dahlqvist, känd förespråkare för lågkolhydratkost, har ifrågasatt påbudet att alla ska vaccineras. Detta har förvanskats av media, så att många nu tror att Dahlqvist är emot all vaccinering, vilket hon självklart inte är.

Även om det inte är något som helst fel med det doktor Dahlqvist sagt om vaccinering, så är jag ytterst skeptisk till klokheten för henne att delta i denna debatt. Jag tror Dahlqvist riskerar att smitta (!) debatten om lågkolhydratkost med en oseriös aura.

Problemet är nämligen att det finns många tokstollar som är emot vaccinering. T ex så finns det i USA en hel del som tror att vaccin orsakar autism. Även om det är legitimt att ifrågasätta vaccinering mot svininfluensan, så rör man sig i ett område fullt med pseudovetenskap och knäppskallar.

Vaccin har räddat livet på miljontals människor. Det är ytterst få som drabbas av någon som helst biverkning av vaccin. Detta är fakta.

En annan fråga som stör kostdebatten är den om rå mjölk. Vissa påstår att pastörisering och homogenisering förstår mjölken. Verkligheten är att pastörisering räddat många från svåra sjukdomar. Det finns således en mycket bra anledning till att vi i Sverige har en lag om att mjölken måste pastöriseras.

Fredspriset till Obama

Norrmännen gav årets fredspris till Barack Obama. För vadå? Ingen verkar veta.

Det är visserligen så att det är en drastisk skillnad på USA under idioten Bush och under Obama. Men Obama har inte gjort mycket mer än återgått till det normaltillstånd, ett icke-idiot-tillstånd, som USA hade innan Bush.

Jag gillar Obama och hade jag bott i USA hade jag röstat på honom, men än så länge har han inte gjort speciellt mycket. Det är snarast så att efter knappt ett år vid makten, kan man konstatera att det är inte mycket annat än attityd som ändrats. När det gäller konkreta åtgärder, både inrikes och utrikes, så lyser dessa med sin frånvaro.

Den norska Nobel-kommittén har, tycker jag, gjort sig till åtlöje i världens ögon. Detta löje sprider sig också, tyvärr, till de övriga prisen. Norrmännen har gjort skada på namnet Nobel.

Varning för hantverkare

Det s k ROT-avdraget är en ekonomisk fördel, men mest för hantverkarna. De saltar sina fakturor rejält. Jag gissar att 80% av den ekonomiska fördelen med ROT-avdraget hamnar hos hantverkaren, inte kunden som beställer arbetet.

Vissa hantverkare är duktiga, andra dåliga. Det är väldigt svårt att avgöra detta innan arbetet avslutats. Då kan man stå där med ett bra jobb för vettiga pengar eller ett dåligt jobb för närmare dubbel normal taxa...

Använd endast hantverkare som rekommenderats av folk du litar på. Gör om möjligt jobbet själv istället. Detta är min lärdom efter att ha renoverat köket. (Jag hade både hantverkare som var mycket duktiga och sådana som gjorde ett ganska dåligt jobb.)

Klistermärken

Det finns en typ av användare som köper datorer och låter alla klistermärken sitta kvar. Vad är detta för typer egentligen?

Speciellt på bärbara datorer ser det ju verkligen illa ut med alla "Designed for Vista"-märken, för att inte tala om stora klistermärken (säg 3 x 3 centimeter och större) där alla datorns portar och minnen och CPU-hastighet räknas upp. Ibland är större delen av ytan till vänster och höger om musplattan helt täckt av olika klistermärken, den ena fulare än den andra.

Jag tror det är så illa att dessa typer inte förstår att det är klistermärken. De kanske tror att det är något viktigt som hör till datorn.

Detta fenomen syns inte inom andra produktområden. När såg du senast en person gå omkring i en skjorta där den lilla tyg- eller papperslappen med produktinformation och pris sitter kvar? Brukar folk ha skor med motsvarande lapp kvar?

Men när det gäller datorer så ska tydligen denna reklam, ofta ful och dåligt utformad, sitta kvar. De personer som tror att de fula klistermärkena måste sitta kvar tycker jag inte borde ha dator.

När man skaffar en pryl för något ändamål tycker jag det är lämpligt att skaffa en viss kunskap om prylen. Denna kunskap kan då hjälpa en att förstå att den lilla prislappen eller den lilla reklamlappen kan petas bort utan att produktens funktion försämras. T ex går det utmärkt att gå i ett par skor även när klisterlappen med skostorlek och pris tagits bort från undersidan.

Microsoft

Ett av de trevligaste företagen att jobba för är nog Microsoft. Jag arbetade ett drygt halvår på Microsoft i Dublin i början av 90-talet med översättning av Excel till svenska. Det var en mycket trevlig arbetsplats med alla fördelar man kan tänka sig, inte minst en fantastisk personalrestaurang.

Vad jag hört är denna positiva bild av Microsoft som arbetsplats korrekt. Kanske är detta en av anledningarna till att man lyckats så bra (förutom att sno andras idéer). Man kunde attrahera duktigt folk genom att erbjuda en extremt bra arbetsmiljö.

Fast något är konstigt med denna bild. Om det vore sant att Microsoft attraherade de duktigaste, varför var DOS så patetiskt år efter år? Varför var Windows ett skämt fram till Windows 95? Varför har man tagit extremt dåliga tekniska beslut som t ex "registry"? Windows ger verkligen inte intryck av att vara en produkt av genier...

Det som fick mig att bli riktigt sur på Microsoft var deras uppenbara önskan att uppnå världsherravälde i allt. I slutet på 90-talet stod det klart att Microsoft ville sluka *alla* och skaffa sig 100% av i stort sett alla marknader. Denna glupskhet kombinerad med halvdana produkter drog ner ryktet för hela datormarknaden.

Vi har antagligen sett Microsofts bästa dagar och det är nu ett bolag som långsamt får mindre inflytande. De lär inte försvinna på lång tid, men deras makt eroderas för var dag som går. Detta är bra.

Apple

Jag hörde i ett av de senaste Net@Night med Leo Laporte och Amber MacArthur (en av de sötaste teknik-nördar jag någonsin sett) att de också var trötta på Apples regler vad gäller "App Store". Låt mig ännu en gång påpeka att medan Apple kan kritiseras för vissa beteenden, så går den store syndaren, Microsoft, fri.

Microsoft är det stora problemet. Det är ett bolag som nått sin framgång genom fusk och smart affärssinne, inte genom överlägsen teknik. Man har kopierat andras tekniska innovationer och fuskat sig till sin framgång. Man har nått en monopolställning genom att stjäla andras idéer.

I Sverige är det speciellt illa, då en mängd folk lydigt går i Microsofts ledband, utan att ifrågasätta "storebror". Det är en ganska märklig historia.

Så, Apple må vara skyldig till mycket, men det bleknar rejält i jämförelse med den riktiga boven, Microsoft.

Sjukförsäkring i USA

De flesta utvecklade länder har någon form av skattefinansierad sjukvård. Det är olika i olika länder. I Storbritannien är sjukvården helt gratis och hela systemet är statligt (skattemedel finansierar, staten äger sjukhusen). I Sverige betalar vi en mindre avgift för varje besök.

I Sverige har vi debatterat huruvida privat ägande av sjukhus är bra eller inte. Vi har dock nästan aldrig ifrågasatt att sjukvården ska finansieras av skattemedel. (Sossarna har i sin normalt oärliga debattstil försökt blanda ihop dessa begrepp, för att skrämma folk att tro att privata sjukhus innebär privata sjukförsäkringar.)

I USA finns det statligt finansierad sjukvård för alla pensionärer ("Medicare") och de riktigt fattiga ("Medicaid") och en hel del andra hjälpprogram. För den amerikanska medelklassen gäller dock privata sjukvårdsförsäkringar, som man ofta får från sitt jobb. De bolag som tillhandahåller dessa försäkringar har under de senaste decennierna gått med allt högre vinst och har som affärsidé att spendera så lite som möjligt på sjukvård.

Kostnaderna i USA har därför rusat i höjden och är nästan dubbelt så höga som i andra västländer. Nära 50 miljoner har inte råd med eller vill inte skaffa sjukförsäkring. Många som har försäkring nekas vård när de väl blir sjuka. Situationen är för oss européer helt oacceptabel och börjar nu bli det även för amerikanarna.

Detta är bakgrunden till den debatt som nu förs (ofta på extremt låg nivå) i USA om hur sjukförsäkringssystemet bör reformeras. De som vill förstå mer rekommenderas att se filmen "Sicko" av dokumentärfilmaren Michael Moore.

Netbooks

Under den senaste tiden har "netbooks" blivit populära. Vad är då en sådan? Jo, det är som en vanlig bärbar PC ("laptop"), fast med mindre skärm, mindre tangentbord, sämre processor, långsammare minne, ingen optisk enhet och långsammare disk. Vad i helvete? Jag menar, vem vill ha detta?

Uppenbarligen finns det folk som vill ha en dylik mojäng. Personligen tycker jag att man i så fall hellre kan köpa en iPod Touch, som har ett operativsystem gjort för små pekskärmar, eller så kan man satsa på en tunn och lätt vanlig bärbar PC. Eller varför inte en MacBook Air?

Hur som helst, som jag ser detta är fenomenet Netbook ett sätt för hårdvarutillverkarna att rejält minska sin vinst. Vi närmar oss nu toalettrullebranschen. Varför stolta företag som HP och Lenovo vill förstöra sig själva genom att producera burkar med minimal vinst är svårt att se.

En gång var HP känt som kvalitetsmärke och Lenovo tog som bekant över IBMs lovordade ThinkPad-serie. Snart får vi väl se dessa företags produkter i 6- eller 8-pack, på pall, för några hundra dollar. "En påse Netbooks, tack, helst de röda!"

Det låga priset på Netbooks kommer att pressa priset ytterligare på "vanliga" PC och detta kan då endast mötas med rejält sänkt kvalitet. Många företag är nu i en tävling vars mål är skitprodukter som inte ger någon vinst alls.

Jag är glad att Apple håller sig utanför allt detta.

Mobil-skitsnack och IT-idioter

Jag hör att vissa IT-avdelningar inte vill tillåta iPhone pga att den inte är lika säker som andra mobiltelefoner. Detta är förstås skitsnack. Anledningen till att iPhone inte tillåts är oftast att IT-avdelningen är en samling slöfockar som är helt indoktrinerade av Microsoft. Väcker man en sådan systemnisse mitt i natten börjar han rabbla "vår strategi är att satsa på Microsoft-produkter", men han kan inte svara på några tekniska frågor.

Jag har själv varit IT-chef och jag känner många duktiga IT-chefer och systemansvariga. Branschen är dock full att inkompetenta fegisar som inte kan speciellt mycket. De går med strömmen och gör så lite som möjligt. Dessa personer förstår inte vad TCP/IP är, men de vet vilken klickruta i Windows man ska kryssa i. De förstår inte vad en relationsdatabas är, men vet att de måste köpa Microsofts SQL Server. De förstår inte hur SMTP fungerar, men envisas med att alla måste använda Outlook.

Att lära sig mer än ett system är oöverstigligt för dessa latmaskar. Många inser att Microsofts produkter oftast är bland de sämsta i sin klass, men de satsar ändå på dessa, eftersom den gamla devisen från 70-talet om att ingen blivit sparkad för att välja IBM, numera gäller för Microsoft.

Sanningen är att iPhone numera har fler säkerhetsfunktioner än de flesta andra mobiltelefoner och mycket väl skulle kunna användas av stora organisationer. Problemet är den närmast hypnotiska kopplingen mellan IT-folk och Microsoft, något som har gjort IT-braschen betydligt tråkigare än det skulle kunna vara.

Kvalitet

De flesta datortillverkare går dåligt. Lenovo rapporterade nyss en förlust på 16 miljoner dollar för andra kvartalet. Microsofts intäkter för samma period minskade med nära 30% jämfört med för ett år sedan.

Det finns ett företag som går mot strömmen: Apple. Istället för att försöka producera den absolut billigaste datorn, genom att välja de billigaste komponenterna och därmed få fram en plastig burk som snabbt går sönder, så siktar Apple på att göra de bästa produkterna. Analytiker kallar detta för "high end-segmentet". Vi vanliga människor kallar det för kvalitetsprodukter.

Om du tycker att en dator är ungefär som en toalettrulle, gå ut och köp en Dell med Windows Vista.

Om du tycker att en dator är ett värdefullt redskap som bör vara av hög kvalitet och fungera länge, gå ut och köp en Mac med OS X.

Pinsamt

Jag hör då och då kritik av Apple, oftast angående begränsningar i iTunes, regler kring "App Store" och liknande. Det är ganska underhållande att höra hur folk blir upprörda av Apples beteende, men samtidigt inte verkar bry sig alls om Microsofts. En liten spelares små tendenser till slutenhet är tydligen upprörande, medan en gigantisk jättes nära nog totala stryptag på marknaden inte är något att bry sig om.

Microsoft har sedan sin start producerat mediokra produkter och sålt dem via första klassens marknadsföring. Man har lyckats så bra att folk numera vill ha Microsofts produkter utan att veta varför. Det finns många som köper Office-paketet, trots att de inte alls behöver det och skulle klara sig utmärkt med OpenOffice. Tusentals kronor i sjön av miljontals användare.

Dominansen av Windows är nära nog total. All opposition slås ner, alla alternativ förlöjligas. Folket reagerar inte. Men när Apples iPod blir populär, så är det en katastrof enligt många. Apples dominans är farlig, säger man, samtidigt som man beställer ett dussin nya Windows-burkar till företaget, där "strategin" är att "koncentrera på Microsoft". Dubbelmoralen är nästan pinsam att se.

Sedan iPhone kom hör jag hur obetydlig den är, samtidigt som det tydligen är väldigt upprörande hur "App Store" fungerar. Jag håller helt med om att reglerna är katastrofalt otydliga vad gäller vilka program som godkänns, men om iPhone nu är sådan obetydlig spelare, vad har det för betydelse? Sanningen är förstås att iPhone säljer mycket bra och är trend-sättande. iPhone är "gold standard" inom mobilvärlden, precis som OS X är "gold standard" inom operativsystemvärlden.

Den senaste tiden har vi sett hur nästan alla datorföretag, inklusive Microsoft, går dåligt. Ett undantag är Apple, som går från framgång till framgång. Alla andra är på väg att sjunka, medan Apple lugnt simmar vidare. Vad hör jag då? Jo, "Apple har problem". Kanske var det frågan om Eric Schmidts (VD för Google) plats i styrelsen man menade, men vem bryr sig? Jag är så trött på folk som klagar på Apple samtidigt som de lydigt äter all skit som kommer från Microsoft. Dubbelmoralen *är* pinsam.

En tillbakablick på Bush-åren

Bush och Cheney har varit borta från makten i ett halvår. Deras inkompetens och anti-demokratiska inställning lever dock fortfarande kvar i det republikanska partiet och bland en stor del av befolkningen i USA. Miljontals tycker fortfarande det är jättebra att tortera folk. Miljontals tror att Bush var en stor man som förhindrade ett anfall (trots att han i själva verket totalt misslyckades med att skydda landet).

Det är en smula konstigt att upprördheten över Bush-regimens vansinnigheter inte är större. Kanske är det många som har svårt att acceptera vissa fakta, som t ex att Bush svek det amerikanska folket genom att helt ignorera alla varningar som fanns innan terrorattacken den elfte september. Hans inkompetens gjorde att tusentals amerikaner dog.

Rädslan för att denna inkompetens skulle komma i dagen inför nästa val, tror jag är en stor anledning till Bush/Cheney-regimens handlande efter attacken. Man överreagerade eftersom man ville framstå som kompetenta och kraftfulla. I själva verket var Bush och Cheney antagligen den mest inkompetenta ledar-duo USA någonsin skådat.

Demokraternas skuld i detta är också stor. Man opponerade sig inte när Republikanerna drev igenom den ena efter den andra anti-demokratiska lagen. Man påpekade inte det uppenbara, nämligen att Bush var en rädd, feg, dum och inkompetent fjant, som inte klarade av jobbet som President. Demokraterna drev en lam valrörelse 2004. Att Bush vann omval är förstås ändå konstigt; själv hade jag hellre röstat på en rutten stövel istället för Bush.

Långsamt, bit efter bit, kommer det nu fram hur många grundlagsvidriga åtgärder Bush-regimen vidtog. Men fortfarande är det ett stort motstånd mot att hålla någon ansvarig. Jag tror det amerikanska folket vill glömma Bush-åren och låtsas som om inget hänt. Man vill inte konfronteras med att den fruktansvärda tragedin den elfte september inte hade behövt hända om deras ledare hade varit kompetenta.

Idioter

Jag surfar runt på många ställen som är kritiska mot rådande normer. Det är t ex sådana som är tveksamma till Livsmedelsverkets kostrekommendationer eller Regeringens förespråkande av övervakning av vanligt folk.

Tyvärr verkar det som om väldigt många av dessa kritiker är idioter inom något annat område, riktiga idioter. En del tror att klimatkrisen är påhittad, andra att terroristattacken mot USA 2001 i själva verket kom från den amerikanska regeringen. Allt detta är förstås idiotiskt och helt utan stöd i verkligheten.

Det är beklämmande att så många människor är idioter.

Det 30-åriga vansinnet

I början på 1970-talet var det fortfarande helt icke-kontroversiellt, på gränsen till en självklarhet, att säga att övervikt kan botas med en kolhydrat-restriktiv diet. Vetenskapen om hur kroppen fungerar hade kommit fram till att insulin är det enda hormon som inducerar fettinlagring och kolhydrater är den del av kosten som ökar insulinnivån.

Ett flertal kostrekommendationer hade också visat på effektiviteten av att minska på kolhydrater. Mest känd är kanske Atkins-dieten. Atkins själv hade på 1960-talet läst publikationer i vetenskapliga tidskrifter som beskrev hur effektiv en kolhydrat-restriktiv diet var och testade detta på sig själv med stor framgång. Han modifierade reglerna något och skapade sedan "Atkins-dieten".

Men gradvis under 1970-talet smög sig fettskrämseln in, pga tvivelaktiga studier som underligt nog ledde till officiella rekommendationer från myndigheterna i USA. På något underligt sätt spred sig denna helt felaktiga rädsla för fett över hela västvärlden. Alla pratade om farligheten med kolesterol och mättat fett.

Denna ogrundade rädsla för fett ledde också att att dieter med mycket kolhydrater och lite fett ansågs bättre än dieter med lite kolhydrater och mycket fett. Vi trädde in i tvärtom-världen, där upp är ner och bra är dåligt...

Under cirka 30 år har vi alltså levt med detta vansinne. Fetman har ökat, diabetes II har ökat och folk mår allt sämre. Det är en total idioti. Alla som påpekar detta vansinne förlöjligas av företrädare för den officiella dogman. I Sverige är detta Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och en massa dietister. De vet nästan ingenting om hur kroppen fungerar. Deras kost-rekommendationer skapar ohälsa. Folk som påpekar detta mobbas och förlöjligas.

Ska detta 30-åriga vansinne sluta snart? Eller blir det ett 100-årigt vansinne?

Mer ohälsa

Regeringen och livsmedelsindustrin beslutade häromdagen att fortsätta sin kampanj för att få oss att må sämre, gå upp i vikt och få diverse sjukdomar. Jag talar förstås om nyckelhålsmärkningen, den största katastrofen inom mat och hälsa i modern tid.

Ju mer nyckelhålsmärkt du köper, desto större är risken att du blir fet och insjuknar i diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Helt utan stöd från forskning fortsätter man den vansinniga färden in i sockerland. Socker, socker, socker; hurra! Bröd, frukt, potatis, ris, pasta och andra sockerstinna produkter ska utgöra huvuddelen av människors matintag, medan nyttiga och nödvändiga produkter som kött, fisk och ägg ska ätas sparsamt och riktigt nyttiga saker som mättat fett ska undvikas.

Nyckelhålsmärkningen är på sätt och viss bra: du kan enkelt förbättra din hälsa genom att konsekvent undvika allt nyckelhålsmärkt. Men det är förstås en enorm skandal att myndigheterna stödjer detta vansinne.

Glömd kunskap

Det mest fascinerande när man studerar den moderna myten om fetts farlighet och myndigheters vansinniga kostråd (som antagligen förstör hälsan), är hur vetenskap försvunnit. Fram till 60-70-talet visste vi hur kroppen fungerade och varför övervikt uppstod. Sedan glömdes detta bort.

Jag är inte mycket för konspirationsteorier, men man börjar ju undra...

Innan de felaktiga kostråden kom, visste vi att det enda fettinlagrande hormonet är insulin och att det som triggar insulin är kolhydrater. Formulerat på annat sätt: kolhydrater triggar insulin som triggar fettinlagring. Det är omöjligt att bli fet på en diet utan kolhydrater.

Myndigheter och dietister har felaktiga fakta och tyvärr har det också blivit en prestigefråga. De vill inte erkänna att de haft fel i nära 30 år. De som sticker upp huvudet och påpekar enkla fakta, blir attackerade. Tråkigt.

Gösta Bohman

Gösta Bohman var en principiell man. Han stod upp för personlig frihet och rättssamhället. Tyvärr vrider han sig nog i sin grav när han hör hur Fredrik Reinfeldt förstört hans parti.

Gösta Bohman skulle aldrig acceptera en storebrorsstat som övervakar medborgarnas kommunikation. Fredrik Reinfeldt har infört detta.

Det största sveket i modern politisk historia ligger hos Fredrik Reinfeldt. Han är en förrädare mot de grundläggande mänskliga rättigheter som en principfast ledare som Gösta Bohman stod för.

Jag hörde att "Gösta Bohman var en piratpartist." Detta låter helt korrekt. De nya moderaterna har svikit de grundläggande principer som moderaterna en gång stod för: personlig frihet och starkt försvar. Fredrik Reinfeltds moderater spottar på den personliga friheten och förstör vårt försvar.

Tänk om vi ändå kunde få en ny Gösta Bohman i svensk politik! En principfast man som inte är beredd att ge upp sina åsikter för bättre opinionssiffror. Dagens moderater är en skam. Gösta Bohman gråter.

Att äta rätt

En majoritet har inga större problem med övervikt och fetma. De klarar att äta den moderna sockerstinna maten. Det enda jag kan rekommendera för dessa lyckligt lottade människor är att inte äta för mycket vitt bröd och sockerfyllda läskedrycker.

För oss som har en tendens att gå upp i vikt och få de följdsjukdomar som överkonsumtion av socker leder till (diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar, Alzheimer's osv), gäller det att drastiskt minska sockerintaget. Vi bör också rejält öka fettintaget, då de flesta äter alldeles för lite fett, kanske pga av statsmakternas lögner om fett.

Kommer ni ihåg Socialstyrelsens råd att äta 6-8 skivor bröd varje dag? En enkel regel är att ta det som Socialstyrelsen och Livsmedelsverket säger och göra exakt tvärtom. Dessa statliga organ är helt korrumperade och deras experter är betalda av livsmedelsindustrin.

Råd nummer ett: frukosten är inte dagens viktigaste mål. Ät när du känner att du är hungrig. Om du inte är hungrig, ät inte. Om du äter rätt fungerar kroppens hungersignaler. Det finns inget som säger att frukosten skulle vara speciellt viktig.

Råd nummer två: ät mycket mer fett än du tror är nyttigt. Årtionden av propaganda har fått de flesta att tro att fett är farligt, speciellt mättat sådant. Motsatsen är korrekt. Ät bacon stekt i smör med äggröra gjord på ägg och grädde. Du blir rejält mätt och kan hoppa över nästa "normala" mål.

Råd nummer tre: undvik socker i alla former, t ex frukt, flingor, bröd, potatis, ris och pasta. Ju mindre socker du äter, desto bättre är det. Du behöver inte dessa kolhydrater. Och bry dig inte om fiber, det har ingen som helst betydelse.

Råd nummer fyra: undvik att försöka frälsa dina bekanta. De flesta är så indoktrinerade att de mår dåligt om de får reda på hur förledda de är. Du kan tipsa om information angående en lågkolhydratkost, men prata inte i övrigt om detta. Frågan är lik kärnkraftsfrågan, den splittrar folk. Om du vill behålla dina vänner, diskutera inte detta.

Livsmedelsverket livsfarligt!

Livsmedelsverket rekommenderar att kolhydrater bör stå för 50-60% av energiintaget. Detta är ganska nära vad sumobrottare äter för att bli riktigt feta. Det är förenat med livsfara att äta så mycket kolhydrater, speciellt om det är snabba kolhydrater. Den som följer Livsmedelsverkets rekommendationer bör räkna med en ökad risk att bli diabetiker och att dö i förtid av hjärtsjukdom.

Livsmedelsverket rekommenderar att fett ska stå för 30% av energiintaget och att mättade fetter ska stå för endast 10% av energiintaget. Det är förenat med livsfara att äta så lite fett och speciellt det nyttiga mättade fettet i livsmedel som smör och grädde. Viktiga näringsämnen finns i fett och i de fall där fett ersätts av socker (kolhydrater) ökar risken för fetma rejält.

Livsmedelsverket och alla felutbildade dietister är med största sannolikhet ansvariga för tusentals människors olycka. Folk blir diabetiker och dör i förtid helt i onödan, eftersom de äter för mycket socker. Att äta lätt-produkter eller nyckelhålsmärkta produkter är ytterst farligt. Att äta margarin istället för smör är mycket ohälsosamt.

Visserligen klarar en majoritet av befolkningen att äta en sockerstinn mat utan att bli sjuk, men den minoritet som inte klarar det är skrämmande stor. Jag gissar att 20-30% får hälsoproblem pga för högt sockerintag. I vissa stater i USA är en tredjedel av befolkningen fet och mer än hälften har övervikt. Detta är ytterst allvarligt.

Dietister och s k experter på Livsmedelsverket borde skämmas. De har lett befolkningen till en felaktig diet. Det råder en fullständigt felaktig rädsla för fett (fett är nyttigt, speciellt mättat sådant) och man uppmanar t o m diabetiker att äta socker, vilket förstås är horribelt och vansinnigt.

Vår tids kost är som bekant helt olik den som fanns för bara 100 år sedan. Vi har kolhydrater överallt och är sjukligt rädda för fett. För att leva ett hälsosamt liv måste vi göra tvärtom: äta betydligt mer fett och avsevärt mindre socker.

Vad du än göra, följ inte Livsmedelsverkets rekommendationer! Det är förenat med livsfara att äta så felaktigt som de förespråkar!

Den stora fettskandalen

Jag har på sistone läst en hel del böcker (och information på nätet) om forskningen kring hälsa, fett, kolesterol m.m. Jag har då upptäckt att det inte finns något samband mellan hjärtsjukdomar och kolesterol och ej heller något samband mellan fettintag och kolesterolnivåer.

Jag misstänker att en av modern tids största skandaler börjar uppdagas, nämligen den påstådda farligheten hos fett, speciellt mättat sådant. Troligen är det så att fett inte bara är ofarligt, utan nyttigt och nödvändigt.

Fetträdslan har lett fram till "lättprodukter" där man ersatt fett med kolhydrater (socker). Troligen är detta orsaken till den ökande förekomsten av diabetes typ II och andra "välfärdssjukdomar". Om du tror att du äter nyttigt, genom att undvika fett och köpa lättprodukter, är risken således stor att du äter onyttig mat som skadar dig!

Det verkar som om socker i alla dess former är den stora boven. Detta gäller inte bara sockret i kaffet, utan stärkelsen i potatisen och andra rotfrukter, sockerstinna frukter och bär, kolhydrater i bröd och pasta, osv.

Detta är en skandal av enorma mått. I flera stater i USA är andelen feta uppe i runt 30%. Det är en epidemi, som troligen orsakats av vår egen dumhet. Fram till 70-80-talen visste vi att fett var nyttigt och att det var kolhydrater som gjorde oss feta. När fetthysterin slog igenom, först i USA och sedan i Europa, fick vi för oss att fett var onyttigt och började äta mer kolhydrater. Detta har antagligen förstört mångas hälsa.

Det klokaste i dagens läge är att återgå till mat som fungerade utmärkt för våra förfäder. Ät gärna riktigt smör, god grädde och fettranden på köttet. Undvik socker och stärkelse, dvs potatis, ris, pasta, bröd. Undvik framför allt margarin och liknande industriprodukter.

Seger för Piratpartiet

Det är mycket glädjande att se framgången för Piratpartiet i gårdagens val till EU-parlamentet! Man kan notera att det inte var ett spurt-fenomen, utan ett stöd som funnits ett tag. Kanske minskar detta risken för att segern ska betraktas som något tillfälligt.

Frågan om personlig integritet och rätt till ett privatliv, var tidigare en central fråga för Moderaterna. Under Fredrik Reinfeldts ledning har Moderaterna slutat bry sig om detta och står nu istället för övervakning och begränsad rätt till privatliv. Varför Moderaterna gått denna väg och varför inte fler är upprörda över det är ytterst underligt.

Piratpartiet är (tyvärr) de enda som idag står för rätten till ett privatliv. De förstår att Internet idag är vad Posten och Folkets Hus var förr. Ingen skulle drömma om att skapa en myndighet som sitter och sprättar upp folks brev och kontrollerar att de inte skriver om något kriminellt. Ingen kan tänka sig att polisen ska stå och avlyssna allt som sägs på olika möten, utifall att någon börjar prata om ett brott de tänker begå. Detta förefaller för de flesta vara exempel från någon totalitär stat; ändå är det precis detta som idag är lag vad gäller kommunikation över Internet. Och det kan bli betydligt värre.

Grundläggande skydd för medborgarna, som t ex att avlyssning och övervakning endast kan ske vid misstanke om brott, har kastats bort, mycket lättvindigt och utan att massmedia reagerat. Endast ett parti har reagerat mot detta: Piratpartiet.

Jag kan med stolthet säga att jag gjort min del för att bevara frihet och privatliv i den nya världen: jag röstade på Piratpartiet!

Klimatförnekarnas extrema dumhet

Det finns människor som verkar normalbegåvade, men ändå visar sig vara sanslöst dumma när det gäller frågan om vårt klimat. Det finns folk, som efter att ha upptäckt att temperaturen på jorden varierat kraftigt under årmiljonerna, påstår att all förändring är "naturlig" och därför inget att oroa sig för.

Jag vet inte hur allvarligt det är med den ökande andelen växthusgaser i atmosfären. Jag vet inte hur bråttom det är att minska utsläppen av koldioxid. Men jag förstår att snabbt föränderligt klimat ställer till stora problem för vår civilisation.

Dessa problem uppstår oavsett om förändringen är "naturlig" eller inte, så det är inget vi kan gömma oss från. Och om det är så att vårt utnyttjande av fossila bränslen orsakar eller snabbar på denna förändring, så är det något att vara glad för: vi kan ju då nämligen göra något åt problemet!

Men, till min stora förvåning, stöter jag då och då på människor som påstår att klimatproblemet är något som "hittats på" av, öh, ja, jag vet inte riktigt vem det skulle vara... Galna vetenskapsmän, kanske?

Möjligen är problemet överdrivet. Möjligen är det tvärtom mer akut än jag kan ana. Men att det finns ett problem när medeltemperaturen ändras snabbt borde vara självklart för alla. Om havsnivån stiger måste stora mängden människor flytta på sig, vilket onekligen leder till problem.

Jag hoppas att de som förnekar klimatproblemet alla bosätter sig i låglänta områden.

Moderaterna - mot frihet och försvar

Varför finns Moderaterna kvar? Deras politik har förändrats i grunden, ändå verkar de köra på precis som vanligt. Rimligtvis borde hälften av dess sympatisörer ha försvunnit vid det här laget.

Kanske är det ett nyttigt exempel på att folk inte röstar efter åsikt, utan efter upplevd grupptillhörighet.

I valrörelsen 2006 lovade både Reinfeldt och Persson att fildelning skulle tillåtas. Det som hänt därefter är att Moderaterna nu står i spetsen för ett flertal åtgärder som minskar den enskildes frihet.

Fildelning betraktas som ett grovt brott.

Övervakning av vanliga medborgare och hetsjakt på ungdomar är nu Moderaternas signum.

Man kan också notera att Moderaterna gladeligen lägger ned det lilla som fanns kvar av svenskt försvar. Inte en enda liten tanke ägnas åt vad som kan hända om fem, tio, tjugo år. Vi bor som bekant väldigt nära en f d stormakt, ett folk med många goda egenskaper, men också väldigt dåliga förlorare.

Så, vad kännetecknar dagens Moderater? De är mot frihet, för övervakning, mot försvar, för nedläggning. Moderaterna idag är den exakta motpolen mot moderaterna igår. I sina två kärnfrågor har man helt bytt åsikt.

Rösta aldrig någonsin på Moderaterna! De är inte ett parti man kan lita på.

En sorgens dag

I dag är en sorgens dag. 17 april 2009 markerar dagen då en svensk domstol dömer helt utan bevis; en rent politisk dom. Glöm inte denna dag.

Även om domen i Pirate Bay-målet inte spelar någon större roll för fildelning och säkerligen kommer att överklagas till högsta instans, är det mycket skrämmande.

En åklagare kan uppenbarligen hitta på vad som helst och få en okunnig domstol att komma fram till ett politiskt korrekt men juridiskt vansinnigt domslut.

Jag uppmanar alla att stödja Piratpartiet i det kommande EU-valet och i nästa års riksdagsval.

Försvara friheten

Varför måste friheten försvaras hela tiden? Vad är det med makthavare som gör att de hela tiden försöker införa lagar och system som kringgår grundläggande medborgerliga rättigheter?

I USA ser vi nu hur Bush-administrationen glatt åsidosatte grundlagsfäst yttranderätt och rätt till domstolsprövning. I Nya Zeeland har man tydligen infört en lag där en person kan berövas tillgång till Internet baserat på anklagelser (inte dom i domstol) från mediaindustrin. I Sverige ger vi mediaföretagen polisiära befogenheter och övervakar alla.

Dessa vidriga brott mot principer vi som civilisation efter tusentals år kommit fram till poppar ständigt upp. Tyvärr är det oftast en minoritet som protesterar. Majoriteten verkar oftast nöjd med bröd och skådespel.

Tyvärr får vi som bryr oss om frihet acceptera att vi ständigt måste vara vaksamma och ständigt motarbeta makthavares försökt att begränsa vår frihet.

Själv tänker jag försöka påverka skeendet genom att rösta på Piratpartiet i det kommande EU-valet.

Evolutionsläran

Nyligen (12 februari) firades Darwindagen. I Sverige är vi lyckligt lottade som sällan drabbas av religiösa extremister som vill förbjuda evolutionsläran, men i USA är det ett stort problem. Högerkristna ser evolutionsläran som ett hot mot deras tro och motarbetar att den lärs ut i skolorna.

Jag misstänker dock att många svenskar heller inte förstår eller accepterar evolutionsläran, mest p g a okunnighet. Det finns många som tror att evolutionsläran bygger på att arter uppstår av en slump. Denna missuppfattning är tydligen utbredd, eftersom ett vanligt argument mot evolutionsläran är att "det är helt osannolikt att en Boing 747 spontant skulle bygga sig själv från en hög med delar".

Nyckeln till att förstå evolutionsläran är tidsskalan. Jorden är runt 4,6 miljarder år gammal. Det tog en miljard år eller så innan liv uppstod och flera miljarder år innan avancerade, flercelliga organismer uppstod. När man studerar gradvisa förändringar hos en art pratar man om miljontals år.

Grunden i evolutionsläran är att arter förändras med tiden p g a att de individer som är bättre anpassade till omgivningen överlever längre och förökar sig mer än andra individer. Det är här som slumpen kommer in: en mutation är ofta negativ, men då och då kan den tillföra en egenskap som förbättrar individens överlevnadsförmåga och denna egenskap kommer då att sprida sig till kommande generationer.

Eftersom allt detta pågår under miljontals år, är det inget vi ser hända runt omkring oss och därför kan det vara svårt att förstå. (Det finns undantag där vi direkt kan observera detta, t ex i förändringar hos bakterier.)

Det är också så att naturens sätt att utveckla organismer genom naturligt urval ofta ser ut som design. Vi blir därför lurade att tro att det måste finnas en "designer". Men det behövs ingen sådan. Det fungerar alldeles utmärkt om naturen får tillräckligt lång tid på sig.

Finns det en Gud? Det är mycket möjligt, men det är i så fall en gud som skapade universum för 13-14 miljarder år sedan och därefter lutade sig tillbaka och lät naturen ha sin gång.

Toksänkningar

Jag tror inte Riksbanken vet vad den sysslar med. Vad har man hittills åstadkommit med sina toksänkningar av styrräntan? Jo, svenska kronan faller pladask och bostadsägare slösar bort de extra pengarna istället för att amortera.

För det första bör amorteringsfria bostadslån förbjudas eller omgärdas med mycket stränga krav. För det andra bör Riksbanken höja räntan igen till åtminstone 2%, helst 3%. För det tredje bör regeringen vidta politiska åtgärder för att motverka lågkonjunkturen, istället för att lita på att Riksbankens låga ränta fixar saken.

Hur vore det t ex med en mycket ambitiös satsning på grön teknologi? Typ att staten faktiskt gör något istället för att bara säga att de gör något?

Pirate Bay-rättegången

Rättegången mot ett antal personer med knytning till The Pirate Bay är extremt underlig. Jag kan inte sett att åklagaren har bevisat att något brott begåtts och åtalet borde därför ogillas.

Jag gissar dock att spektaklet fortsätter. Det finns ett tryck från statsmakterna att hjälpa de stackars mediaföretagen. Man kommer ju snart att ge dem polisiära befogenheter att jaga enskilda personer (IPRED-lagen).

Jag kommer ihåg att Fredrik Reinfeldt i en debatt inför valet 2006 lovade att fildelning skulle tillåtas. Detta vallöfte, tillsammans med större delen av den ideologiska grunden för Moderaterna, har nu slängts på sophögen.

Följ rättegången på Piratpartiets LIVE-sidor.

Höj räntan!

Varför håller vi på att göra om samma misstag som orsakade den kris vi är i nu, både här i Sverige och i USA? Den låga räntan från staten är en av orsakerna till husbubblan och kreditkrisen.

En löjligt låg ränta gör att ingen sätter sina pengar i statspapper eller på banken. Samtidigt blir det så billigt att bo att bostadspriserna stiger hela tiden och därmed drar till sig de pengar som annars skulle ha använts för att köpa statspapper. Det blir en bubbla med för höga bostadspriser, för mycket pengar investerade i boende och för lite på banken.

Riksbanken: höj räntan! Få stopp på vansinnet!

Kreditkrisen förklarad

En mycket bra video som förklarar kreditkrisen finns här.

Höger eller vänster?

Många av mina bekanta har följt den kanske vanligaste politiska resan: som unga var de vänstersympatisörer och kämpade mot världens orättvisor, men ju äldre de blev desto mer åt höger blev deras värderingar.

Jag tyckte de som "gjorde uppror" på 70-talet genom att sympatisera med vänstern var väldigt konstiga. Man gör ju normalt uppror mot den rådande ordningen och i Sverige var den rådande ordningen vid denna tid vänstern. Extrema vänstervärderingar präglade samhället och speciellt etermedia. Vi hade antingen socialdemokratiska regeringar eller borgerliga regeringar som förde en socialdemokratisk politik.

Att reagera mot den rådande ordningen föreföll därför för mig att vara att sympatisera med högern och kritisera vänstern. Så, jag var mot all form a socialism, kommunism och annan vänster-ism. Med åren har jag blivit mer nyanserad, men i grunden sätter jag mig fortfarande något åt höger.

Varför? Min grundläggande filosofi är att man ska tänka på den enskilda människan, inte grupper. Den enskilda människan kan vara vem som helst; en rik direktör eller en handikappad eller en musiker eller en egenföretagare eller en svårt sjuk eller... Oavsett personens status och rikedom tror jag att det är viktigt att bedöma människor enskilt, inte utifrån den grupp de tillhör.

Grupptänkandet är grundstenen i svensk vänster. All argumentation går ut på att påpeka någon orättvisa som drabbat någon speciell grupp (de arbetslösa, de gamla, de sjuka, studerande, arbetare, etc) och sedan föreslå någon åtgärd som ger denna grupp en förbättring. Detta fungerar då ganska bra för normalmedlemmen i gruppen, de som är som de flesta andra. Men man glömmer bort folk! Alla är inte genomsnittspersoner. Avviker man från normen i en grupp, kan man lätt falla bort och vänstern tycks inte ha någon som helst förståelse för detta.

En annan anledning till att jag anser mig luta mer åt höger än vänster är demokrati och frihet. För vänstern är rättvisa det viktigaste, för mig är frihet det viktigaste. Alliansregeringen har tyvärr helt glömt bort detta, med sitt ivriga stöd för övervakning av befolkningen och stöd till multinationella bolag på bekostnad av enskildas frihet, men oppositionen är inte bättre.

Det finns dock stora problem med det relativt kapitalistiska samhälle vi lever i. Socialism och kommunism är inte svaret, men något borde göras åt de excesser som förekommer. Mer om mina idéer kring detta i framtiden.

3 timmar från total kollaps

En kongressledamot i USA berättar hur nära total kollaps ekonomin var i höstas. Under ett par timmar försvann 550 miljarder dollar ur systemet. Hade det fortsatt några timmar till hade 5,5 biljoner försvunnit och därmed hade USAs ekonomi i princip varit borta...

En sådan total kollaps av det monetära systemet i USA hade snabbt spridit sig över hela världen och det hade nog inte dröjt länge innan i stort sett hela världens ekonomi kollapsat.

Värt att fundera på.

(I många engelsktalande länder, t ex USA, säger man "billion" när man menar 1 000 miljoner, det vi kallar en miljard. En miljon miljon kallar vi en biljon, medan det kallas en "trillion" i USA m fl länder. Förvirrande, eller hur?)

Motvals i bolånefrågan

Jag hör att regeringen tycker att bankerna bör sänka bolåneräntan till 2%. Jag tycker detta är för lågt. Räntan för rörligt lån ligger nu på runt 3% och det är alldeles utmärkt.

Bostadspriserna är fortfarande för höga. Vi har precis som USA, Storbritannien och Spanien haft en bubbla, även om den varit mindre. Tvingas räntan ned för lågt kan det stoppa en nödvändig justering av bostadspriserna.

Vad jag förstår har vi dock fortfarande ett mycket större problem: det finns för lite pengar att låna. Vi är fortfarande i en kreditkris och den kan nog vara ganska länge.

Om ett hushåll inte klarar 3%-ig bolåneränta har de räknat väldigt fel på sin ekonomi. De bör i så fall byta till mindre bostad eller minska på andra utgifter. 3% är inte dyrt, det är billigt. 2% är inte nödvändigt.

IT-folk är idioter

I senaste Computer Sweden finns en artikel om risken med SharePoint. Man pratar om inlåsningseffekter och skenande kostnader. Så, efter drygt ett årtionde av dumhet så är det alltså dags att bli smart?

Men jag tvivlar. IT-folk är idioter. De har ett mantra som de upprepar hela tiden: konsolidering på Microsoft-system. Detta är en idé som inte har något stöd i vad som är bäst för verksamheten, utan bara baseras i extrem slöhet och okunnighet från IT-ansvariga.

En gång i tiden var systemadministratörer kunniga inom ett flertal olika system, som t ex stordatorer, Unix-system, DOS/Windows, Mac OS, m fl. När sedan Windows 95 kom, där Microsoft gjorde den slutgiltiga kopieringen från Mac OS, exploderade IT-marknaden och därmed också antalet positioner för systemadministratörer och IT-chefer.

Nykomlingarna inom IT var folk som antingen bara kunde Windows eller ännu värre, folk som inte kunde IT överhuvudtaget och trodde att PC = Windows. De har nu i ett drygt årtionde slitit med att slänga ut allt som det inte stod Microsoft på, i tron att allt skulle bli bättre då.

Nu har vi en situation där det finns bättre och billigare alternativ till nästan alla av Microsofts produkter. Att köpa Microsofts SQL-server, t ex, förefaller total idioti. Använd MySQL eller PostgreSQL på en Linux-server istället. Det går bättre eller lika bra och är extremt mycket enklare att automatisera.

Open Office, i dess olika former, är nu så pass bra att det är helt onödigt för företag att spendera tusentals (eller miljontals) kronor på MS Office-licenser. Skaffa Open Office istället, gratis eller nästan gratis.

Men, är det detta vi hör från svenska IT-experter? Ytterst sällan. Sverige tycks vara lite bakom i denna fråga; man är mer Microsoft-frälst än vad USA är! Där finns en starkt växande Mac-marknad: runt 20% av alla nya bärbara är från Apple och total marknadsandel närmar sig 10%.

Så, kära IT-folk: sluta vara idioter och ständigt följa strömmen! Det finns alternativ som är minst lika bra, ofta bättre.

Obama i kris?

Jag är en Obama-supporter. Jag följde primärvalen i USA mycket noga och likaså det nationella valet och jag är mycket glad att Obama vann.

Hittills har Obama inte hunnit göra så mycket, men det som gjorts verkar bra, som t ex att förbjuda tortyr och att Guantanamo-fängelset ska stängas.

Men vad är det som pågår nu? Ett lagförslag på runt 800 miljarder dollar har godkänts i representanthuset helt utan republikanskt stöd. Nu debatteras det i senaten och har vattnats ur rejält och republikanerna sätter sig på tvären för det mesta.

För en utomstående verkar det som om Obama gör enorma ansträngningar för att nå fram till en kompromiss mellan demokrater och republikaner och får absolut ingenting tillbaka från republikanerna.

Hur länge ska detta pågå? Kommer det att resultera i en urvattnad lag som republikanerna ändå inte stöder? Jag börjar bli orolig. Jag tror det är dags för Obama att sluta göra eftergifter för en grupp som ändå inte verkar intresserad av att stödja honom och som för övrigt var ansvarig för mycket som skapade den ekonomiska kris vi nu befinner oss i.

Microsoft-fällan

Det finns ett intressant fenomen inom IT-världen: dragningen till Microsoft, främst från IT-personal. Detta fenomen yttrar sig på det viset att all icke-Microsoft-programvara långsamt fasas ut till förmån för Microsofts lösningar. Argumenten har sällan något med verksamheten att göra, utan ett vagt löfte om att allt blir bättre bara Microsoft får styra.

Denna situation är ganska unik för IT-världen. Jag vet inte många andra branscher där kunderna självmant köper sämre produkter och försätter sig själva i en sämre position. Utan konkurrens försvinner ju alla uppfinningar och förbättringar. Ett bra exempel på detta är Microsofts "Internet Explorer".

Genom att skicka med en webbläsare med operativsystemet och baka in den så djupt att den knappt går att avinstallera, konkurrerade Microsoft ut Netscape och på några år var Internet Explorer 6 ensam kung på täppan. Därmed slutade all utveckling. När Microsoft uppnådde total dominans, slutade man förbättra produkten. Detta borde ha varit en stark varning till alla kunder, men väldigt få drog den rätta slutsatsen.

Som tur var kom "Firefox" och trotsade den stora jätten och nådde, tvärt emot mångas förutspåelser, stor framgång. T o m Microsoft vaknade! När Firefox plötsligt blev ett hot mot Microsofts dominans, började man utveckla Internet Explorer igen.

Vi ser nu liknande scenarior inom andra områden. Många företag byter från Lotus Notes till Microsoft Exchange, trots att Notes är en betydligt bättre produkt. När Microsoft konkurrerat ut alla andra inom detta segment, kommer man naturligtvis att sluta förbättra Exchange. Vi kan bara hoppas att historien upprepar sig och att det kommer något liknande Firefox-fenomenet.

Vad ligger bakom allt detta? Är IT-personalen dum? Nej, men de är ofta väldigt slöa och följer ett grupptryck. Personlig ser jag en blandning av system som en utmaning, men de flesta tror att de förenklar genom att välja Microsoft rakt över, oavsett verksamhetens faktiska behov.

Jag uppmanar alla IT-ansvariga att tänka om; bedöm först och främst nyttan av en mjukvara för verksamheten. Stå emot grupptrycket att göra som alla andra. Välj den bästa mjukvaran för att stödja verksamheten! Och tänk på att monopol är något dåligt och till slut slår mot den enskilde användaren.

Omvänd elitism

I ett avsnitt av "Yes, Prime Minister" vill premiärminister Hacker förbättra grundskolan genom att ge alla föräldrar rätten att sätta sina barn i den skola de själva vill. Hans permanenta sekreterare Sir Humphrey är förstås mycket upprörd och påpekar bl a att föräldrar kommer att sätta sin barn i skolor med bra lärare och det blir då synd om de dåliga lärarna. Alla skrattar gott åt denna vansinniga synpunkt!

Men i Sverige är denna vansinniga synpunkt ofta normen. Vissa saker är inte bra eftersom det då blir synd om de dumma, elaka, inkompetenta eller liknande. Jag läste t ex om en ovanligt engagerad kock på en svensk grundskola, som riskerar sparken för att han är för duktig. Ett av argumenten var att det är synd om de andra skolorna som serverar sämre mat.

Ett annat exempel är från en bekants barns skola, där en elev som attackerade en annan elev är den som man tycker synd om! Det barn som bryter mot reglerna och förstör för andra är den man ska sörja för,  inte offren och alla som sköter sig.

Denna fullständigt galna, omvända värld är det absolut värsta exemplet på svensk vänster. Det förstör grundläggande värderingar nödvändiga för ett fungerande samhälle.

Mer än höjda skatter och hinder för företagsamhet, är det denna kulturella dumhet som skrämmer mig mest när jag tänker på en kommande valseger för vänstern. Man kunde ju tro att denna typ av omvänd elitism försvann i och med att 70-talet passerade, men den finns fortfarande, även i dagens alliansstyrda Sverige.

När ska vi bli av med denna svulst på vårt medvetande? Hur länge ska vanligt folk som sköter sig få höra att det är synd om de som inte sköter sig? Hur länge ska vi aktiv nedvärdera de som anstränger sig och åstadkommer något?

Jag hoppas att denna idioti kan utrotas från det svenska samhället.

Okunskap

En god vän berättade om några bekanta som var emot EU. Han frågade dem exakt vad det var med EU som de inte gillade. Det visade sig då att de hade helt felaktiga uppgifter om medlemsavgift, hur mycket Sverige får tillbaka, vad andra betalar, vad som var ursprungsidén, osv.

Det slår mig att mycket av vad folk tycker i olika frågor beror på den information de har och att det väldigt ofta är en stor brist på korrekt information. Folk formar alltså åsikter på grundval av högst tvivelaktiga fakta.

Politiskt finns det ett fantastiskt bra exempel på detta: republikanerna i USA. De är väldigt duktiga på att driva valkampanj och får många människor att rösta på dem, folk som inte alls tjänar på en republikansk administration, snarare tvärtom. En stor grupp väljare röstar således emot sina egna intressen, pga bra marknadsföring.

Lite på samma sätt är det förstås här i Sverige med socialdemokraterna. De har också god hjälp av en nästan totalt partisk etermedia (ett kapitel för sig).

Okunskap är demokratins fiende. Hur förbättrar vi denna situation? Jag kommer ihåg att kritiskt tänkande faktiskt avhandlades i grundskolan på min tid (70-talet); jag undrar om detta fortfarande lärs ut?

Media (TV, radio, tidningar) borde vara den institution som upplyser folk om vad som är korrekt och vad som är fel, när politiska frågor diskuteras av de olika partierna, men i Sverige är etermedia så infekterad av en i grunden socialdemokratisk livssyn att de inte lever upp till sin roll som tredje statsmakt.

Internet har och kommer att förändra informationsflödet. Men många bloggar och forum är väldigt partiska och det är mest partipropaganda som flödar ut.

Jag har ingen lösning på problemet med okunskap men jag är ganska orolig för dess följder. Meningen med en demokrati är ju att folket ska bestämma med majoritetsbeslut. Men om en stor del av folket inte vet något om de frågor som avhandlas, blir valen bara skönhetstävlingar, där det parti som är bäst på att driva en kampanj vinner.

Vadå politik?

Sedan ett antal år tillbaka, verkar svensk politik (och kanske västerländsk politik i allmänhet), ha förlorat all form av ideologi. Kanske är detta bra, men det leder till frågan: var går skiljelinjerna i svensk politik numera?

På vänstersidan har vi socialdemokraterna som gett upp alla idéer om socialisering och omvälvande förändring av samhället. Löntagarfonderna var den sista striden, som man förlorade och antagligen är glada att man förlorade. Skillnaden mellan Alliansen och sossarna tycks vara att sossarna vill höja skatten något och göra ett bättre jobb att administrera landet. Det kanske kommer plakat med texten: "Vår fastighetsskatt är mycket bättre än Alliansens fastighetsskatt - rösta på oss!" Det är mycket möjligt att påstående är korrekt, men det är knappast frågan om någon grundläggande ideologisk skillnad.

Vänsterpartiet vill höja skatten enormt och lösa alla problem genom att anställa alla i offentlig sektor. Tillåt mig tvivla på att denna tossiga idé får starkt genomslag.

Miljöpartiet är ett parti som nog många skulle kunna rösta på om det faktiskt var ett miljöparti och inte ett "vänsterpartiet light". Varför de lovat sin lojalitet mot sossarna långt innan valet är obegripligt. Om de verkligen ville verka för bättre miljöpolitik, borde de försöka spela ut Vänstern mot Alliansen och stödja det block som ger dem mest inflytande. Men, idén om miljö som huvudfråga är tydligen så otänkbar även inom partiet självt, att man gett upp och betraktar sig som en variant på Vänsterpartiet.

Moderaterna har svikit allt de tidigare stått för. Försvaret kan skrotas och den individuella friheten är man inte längre intresserad av. Jag har ingen aning om vad moderaterna tror att de är nuförtiden.

Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna ser man inte mycket av. Maud Olofsson, som innan valet verkade vara en frisk kraft, verkar ha försvunnit och de förbättringar för t ex småföretag som man hade hoppats på lyser med sin frånvaro. Folkpartiet verkar ha gjort en del inom skolområdet, men det hörs inte mycket från dem. Kristdemokraterna har helt fallit bort, känns det som.

Så, vad har vi för val 2010? En ointressant Allians mot en ointressant Vänster? Huu, så spännande!

Riksdagspartierna verkar ha en sak gemensam: de förstår ingenting av den nya verklighet som råder i och med Internet, fildelning, bloggar, etc. (Det finns vissa undantag, en del enskilda riksdagsledamöter som verkar förstå vad som är på gång.)

Med polisstatsmetoder vill de flesta etablerade partier jaga enskilda medborgare för triviala brott och gå de stora företagens ärenden. Detta är fullständigt absurt. Vår demokrati är tydligen väldigt lite värd, när den ställs mot ett stort mediabolags ekonomiska intressen. Den enda organisation som verkar förstå detta är Piratpartiet. Med största sannolikt lägger jag min röst på dem, både i EU-valet 2009 och riksdagsvalet 2010.

Ett intressant år

2009 verkar bli ett mycket intressant år inom många olika områden. Hur ska det gå för Obama och USA? Ska svenska regeringen fortsätta sin galenskap? Hur kommer det att gå för ekonomin? Kommer Kepler-uppskjutningen att gå bra?

Personligen ser det också ut att bli ett år med förändring. Min största kund har de senaste åren centraliserat sin IT-verksamhet (till Schweiz) och jag skulle tro att 2009 blir det sista året jag har större uppdrag där. Ska jag leta efter en annan stor-kund? Eller satsa på många små-kunder? Eller kanske helt byta inriktning?

Om det finns någon som sitter i samma båt och funderar på nya möjligheter, varför inte kontakta mig? Förutom konsultverksamhet inom IT, har jag funderat på programutveckling för Mac, iPhone och/eller Android. I vilket fall som helst kan det vara roligare att vara några stycken än att arbeta själv. Maila till ulfsutopi kanelbulle me punkt com.

Varmt i San Francisco

Det är fortfarande varmt här i San Francisco: en bit över 20 och soligt! Det är en smula ovanligt för området. Det brukar vara runt 15 grader och en del regn. Januari och februari är regn-månader här och man oroar nu sig över att vattenreservoarer inte kommer att fyllas inför den långa och varma torrperioden.

Som IT-snubbe är det naturligtvis här man borde vara. Jag sommarjobbade en gång på Xerox PARC och egentligen borde man kanske ha försökt göra karriär här i "Silicon Valley". Det hade t ex inte varit helt fel att jobba på Apple.

Man kan naturligtvis vara olycklig här precis som i Malmö, men det är något speciellt med att leva i ett klimat som i princip eliminerar behovet av jacka. Det är en härlig känsla att nästan alltid bara kunna gå ut genom dörren utan att fundera på vad man ska ha på sig.

Årets Macworld avklarad

Årets Macworld är nu över. Jag har inte sett några besökssiffror ännu, men det kändes som om det var färre besökare än 2007 (jag hoppade över 2008). Någon radikal skillnad var det dock inte.

I år var jag bl a på en tvådagarskurs i Applescript. Lärare var Sal Soghoian, en riktig karaktär och en bra lärare. Han jobbar på Apple och jag gissar att han är orsaken till att Applescript överlevde NeXT-folkets idiotier.

Bland de många andra saker som jag kommer att minnas från årets Macworld var en väldigt rolig presentation av David Pogue (med bl a Matt Harding som gäst) och ett bra föredrag av Leo Laporte.

Vädret här i San Francisco var lite kallt i början på veckan, men nu är det soligt och varmt. Bilden nedan föreställer parken vid "Yerba Buena Center for the Arts" ovanpå Moscone North.