söndag 28 juni 2009

Det 30-åriga vansinnet

I början på 1970-talet var det fortfarande helt icke-kontroversiellt, på gränsen till en självklarhet, att säga att övervikt kan botas med en kolhydrat-restriktiv diet. Vetenskapen om hur kroppen fungerar hade kommit fram till att insulin är det enda hormon som inducerar fettinlagring och kolhydrater är den del av kosten som ökar insulinnivån.

Ett flertal kostrekommendationer hade också visat på effektiviteten av att minska på kolhydrater. Mest känd är kanske Atkins-dieten. Atkins själv hade på 1960-talet läst publikationer i vetenskapliga tidskrifter som beskrev hur effektiv en kolhydrat-restriktiv diet var och testade detta på sig själv med stor framgång. Han modifierade reglerna något och skapade sedan "Atkins-dieten".

Men gradvis under 1970-talet smög sig fettskrämseln in, pga tvivelaktiga studier som underligt nog ledde till officiella rekommendationer från myndigheterna i USA. På något underligt sätt spred sig denna helt felaktiga rädsla för fett över hela västvärlden. Alla pratade om farligheten med kolesterol och mättat fett.

Denna ogrundade rädsla för fett ledde också att att dieter med mycket kolhydrater och lite fett ansågs bättre än dieter med lite kolhydrater och mycket fett. Vi trädde in i tvärtom-världen, där upp är ner och bra är dåligt...

Under cirka 30 år har vi alltså levt med detta vansinne. Fetman har ökat, diabetes II har ökat och folk mår allt sämre. Det är en total idioti. Alla som påpekar detta vansinne förlöjligas av företrädare för den officiella dogman. I Sverige är detta Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och en massa dietister. De vet nästan ingenting om hur kroppen fungerar. Deras kost-rekommendationer skapar ohälsa. Folk som påpekar detta mobbas och förlöjligas.

Ska detta 30-åriga vansinne sluta snart? Eller blir det ett 100-årigt vansinne?